Valborgsfirande på salutorget i Åbo 3.5.1942. I bakgrunden Lantbrukarnas Handelshus.
FOTO: Åbo museicentral. FOTOGRAF: Turun Sanomat
LANTBRUKARNAS HANDELSHUS UPPSTÅR
Fastighets Ab Lantbrukarnas handelshus ritades 1926-28 av arkitekt Väinö Toivio och är ett av de mest imponerande av de gamla stenhusen som omger salutorget i Åbo. Husets byggherre, Maamiesten Kauppa Osakeyhtiö (MKO), lät bygga ett ståtligt hörnhus som ett säte för den moderna handeln.
FÖRKÖMPE FöR LANTBRUKET
År 1891 tog lyceilektorn A. W. Jahnsson från Gustavs för vana att kalla lantbrukare som anlände till Åbos höstmarknad till ett gemensamt rådslag. Lektor Jahnssons syfte var att sprida lärdomar om den civiliserade handeln, samt att klargöra lantbrukarnas behov och önskemål för hur man kunde främja försäljningen av lantbruksprodukter.
På basen av förhandlingarna föddes Varsinais-Suomen Pienten Maanviljelijäin Seura (nuvarande Varsinais-Suomen Maanviljelysseura). För att trygga en välfungerande ekonomi i sällskapet beslöt man att grunda ett eget gemensamt aktiebolag, Maamiesten Kauppa Osakeyhtiö. De grundande medlemmarna var J. G. Nordström, G. Kantonen, Uno Bremer, I. R. Isaksson och H. Svanberg.
”Maamiesten Kauppa har två viktiga uppgifter. Bolaget skall å ena sidan fungera som en varuleverantör som sparar tid och utgifter för bönderna. Å andra sidan skall bolaget främja åtgången på lantbruksprodukter och därmed på ett upplifvande sätt inverka på jordbruket och dess sidoindustrier, hantverk m.m. Maamiesten Kauppa bör vara, inte bara en tjänare av konsumtionen, utan också en upplifvare och stödjare av produktionen.”
Då bolaget grundades år 1892 var Maamiesten Kauppa Oy Finlands första affärsverksamhet som grundats som aktiebolag. Bolaget var före sin tid också som en befästare av det finska språket. Bolagsordningen och de exakta verksamhetsprinciperna upptecknades både på svenska och finska. Det här var exceptionellt bland den tidens stadsbefolkning, som var mestadels svenskspråkig.
Strandells hus i hörnet av Köpmansgatan och Ryska Kyrkogatan (nuvarande Universitetsgatan). I huset verkade Landtmanna Handelshus Ab:s butik och kontor fram till år 1926, tills uppförandet av det nuvarande stenhuset började.
FOTO: Åbo museicentral.
FRÅN TRÖHUS TILL STENPALATS
Aktiebolaget Maamiesten Kauppas första affärsplats grundades i Nystad. Efter ungefär ett halvår efter att verksamheten påbörjats flyttade bolaget sitt huvudkontor till Åbo, som hade en större regional dragningskraft. Försäljningsstället i Åbo fann genast sin plats på sin nuvarande tomt i hörnet av Köpmansgatan och Ryska Kyrkogatan (nuvarande Universitetsgatan), i dåvarande Köpman Strandells hus, som företaget köpte upp i mars 1898.
Finland, som efter de svåra krigsåren blivit självständigt, stärkte sin ekonomi sakta men säkert. Folket längtade efter bröd, nöjen och internationella fläktar. Också Maamiesten Kauppa Oy beslöt sig för att utöka verksamheten och bygga ett modernt affärs- och nöjescentrum med en biograf för 500 personer, bostadshus samt en bastu- och spaavdelning. Planerna verkställdes under ledning av arkitekt Väinö Toivio år 1926. Projektet fick namnet Asunto- ja Liikepalatsi Oy (Bostads- och Affärspalats Ab), men namnet ändrades senare till Fastighets Lantbrukarnas Handelshus Ab.
Arkitekt Väinö Toivio (1880-1934) från Helsingfors utexaminerades från Polytekniska Institutet år 1907 och influerades bland annat av sin samtide Lars Soncks (1870-1956) “moderna vandalism”, som efterlyste större hänsyn till den urbana byggnadskonsten i detaljplaneringen. Ideologin spred sig, och delvis som en följd av detta förnyades det finska stadsplaneringstänkandet. Målet blev att harmonisera stadsbilden med jämna och tydliga fasader, som skulle upprepa sig från hus till hus som ett murliknande kontinuum.
I Lantbrukarnas handelshus syns de noggrant slipade symmetriska proportionerna och de släta, asketiska fasaderna, som är utmärkande för Toivios stil. Interiörerna var däremot ofta ståtliga och dekorativa, som man kan se bland annat på entrehallen och salarna i biograf Kinola, som Toivio ritat som en del av Lantbrukarnas handelshus (se bild).
Byggarbetet påbörjades år 1926. Byggnadsställningar omringade det moderna affärs- och bostadshuset som var under uppbyggnad i Lantbrukarnas handelshus på Universitetsgatans sida.
FOTO: Åbo museicentral. FOTOGRAF: Turun Sanomat
Delen som vetter åt Universitetetsgatan blev färdig i februari 1927. För att Maamiesten Kauppa Oy:s affärsverksamhet skulle kunna fortsätta utan avbrott, revs Strandells gamla trähus delvis. När butiken flyttade till de nya lokalerna på Universitetetsgatan, revs den sista biten av det gamla trähuset för att ge plats åt flygeln som skulle byggas på Köpmansgatan.
Hörnhuset, som i sin helhet representerar nyklassicism, omfattade fem våningar. I de övre våningarna byggdes bostäder, i nedre våningen butiker och caf√©er samt biografen Kinola. I huset byggdes även en allmän bastu. I källarvåningen lät bolaget bygga en lagerlokal för torghandlarna, där försäljarna kunde parkera sina salustånd i skydd över natten.
Under årens lopp intensifierades handeln och det behövdes mera förrådsutrymme. Den nya förrådsbyggnaden på 5000 kvadratmeter byggdes invid järnvägen i slutet av Trädgårdsgatan.
Kryddburkar från MKO. Burkarna finns på Cafe Elvina.
FOTOGRAF: Anni Pitkänen
EVÄS smörost var sin tids nya livsmedelsinnovation, en smältost som förpackats i en ask, tillverkad för export över hela världen. Till höger en bild på det populära kaffepaketet MAKU från Maamiesten Kauppa Oy:s kafferosteri. De vackra förpackningarna är Maamiesten Kauppa Oy:s egen reklamtecknare Niilo Havulinnas hantverk.
FOTO: Åbo museicentral.
KAFFEROSTERI OCH OSTMEJERI
Maamiesten Kauppa Oy hade funnit sin väg in i varje åbobos hjärta senast efter det att efterkrigstidens ransoneringen av utlandsprodukter avreglerades och doften av äkta kaffe var tillbaka i hemmen och på kafeerna. Bolaget utnyttjade bönorna till fullo och började producera egenrostade kaffeblandningar. Folket, som i åratal hade läppjat på surrogatkaffe, såg till att efterfrågan var tillräcklig, och i februari år 1928 grundades MKO:s eget kafferosteri MAKU.
Rosteriet producerade så många som åtta olika kaffeblandningar, och dessutom specialkaffesorter som högkvalitativa MAKU, sofistikerade JUHLA-MAKU, exklusiva KIRKKO, samt de nya kaffesorterna för år 1936: KAUPPANEUVOS, PÄIVÄ och PERHE. I rosteriet förpackades och såldes även olika kryddor och kryddblandningar som hade importerats från utlandet.
Också efterfrågan på mejeriprodukter hade ökat betydligt efter kriget. Maamiesten Kauppa startade sin egen mejeriproduktion och lyckades slå igenom på den internationella marknaden när bolaget på ett nydanande sätt kom på att packa sin mjukostliknande smörost i små askar. De mest populära produkterna SISU smältost och EVÄS smörost exporterades först till Tyskland och snart över hela världen, bland annat till Norge, Danmark, England, Polen, Belgien, Italien, Tjeckoslovakien, Egypten, Marocko, Palestina, Malta, Mexiko, USA, Kina, Tunisien, Syrien, Cypern och Grekland. Förutom smältosten var också kasein, kummin och renlav populära exportprodukter. År 1942 hade MKO separata partihandels-, jordbruks-, frukt- och exportavdelningar samt försäljningskontor med lager i Tammerfors, Tavastehus, Björneborg och Salo.
På Maamiesten Kauppa Oy arbetade reklamtecknaren Niilo Havulinna, som började sin karriär som chef och reklamarrangör för smältostfabriken. Senare blev Havulinna befordrad till reklamchef, och han var ansvarig för designen på de flesta av MKO:s produktförpackningar.
Biografen Kinola öppnades år 1927. På den tiden representerade den festliga biosalen efterkrigstidens nya mer välmående era och utstrålade internationell stämning. Hur många åbopar har inte träffats för första gången i just den här salen.
FOTO: Åbo museicentral. FOTOGRAF: Gustaf Welin.
BIOGRAF KINOLA
Biografen Kinola, som ritats av arkitekt Toivio, har levt vidare i minnet som en legendarisk biograf, och som den första stora biografen i Åbo. Kinola, som ursprungligen rymde 500 sittplatser, var den första biografen i Åbo med två projektorer, vilket möjliggjorde uppehållsfria visningar. Ingången till biografen var på Köpmansgatan, via husets E-trappa. På 1930-talet förstorade man dörren så att den sträckte sig till andra våningen och byggde ett tak över den.
Biograf Kinola ägdes av Turun Kino Oy, som ägdes av Juho Rannikko tillsammans med sönerna Yrjö och Onni. I samband med en renovering år 1966 revs Kinolas parkettloger och privata loger. Därvid gick biografen över i ett av Kinosto Oy:s dotterbolags ägo. Biografens namn ändrades till Formia år 1979. Samtidigt renoverade man interiören och återställde den delvis till dess ursprungliga skick.
Lantbrukarnas handelshus grundrenoverades åren 2000-03. I samband med renoveringen återställdes bland annat indelningen av fönstren, fasaden målades och biografens lokaler utökades i enlighet med Kinopalatsis behov. Biografens huvudentre byggdes där ursprungligen porten som ledde in till innergården hade stått, och vid ingången till gamla Formia byggdes kafe utrymmen. Taklamporna som lyser upp Roberts Coffees lokaler påminner fortfarande om det forna Kinola.
Snöig vy från Kinola mot torget år 1948. Spårvagn nr 1 har precis svängt in från Köpmansgatan på Universitetsgatan.
FOTO: Åbo museicentral. FOTOGRAF: Birger Lundsten
Salutorget våren 1971. Taket till Lantbrukarnas handelshus pryds av en anslående reklam för strumpbyxor: Silo luo suloa (“Silo skapar behag”).
FOTO: Åbo museicentral. FOTOGRAF: Turun Sanomat
GAMMALT PÅ YTAN, NYTT PÅ INSIDAN
År 1970 köptes MKO av Wihuri Oy Aarnio, som slog ihop de två bolagen 1976. Den egentliga butiksverksamheten splittrades och överfördes efter fusionen till de olika sektorerna i Wihuris livsmedelsindustri. Lokalerna hyrdes ut till utomstående företagare. Den äldre generationen kanske minns KOP:s kontor, det traditionsrika Apoteket Svanen eller skönhetssalongen Ledan som verkade i huset, eller frisersalongen som fanns i nuvarande Cafe Elvinas lokaler, MKO:s kafferosteri eller kortransonsrestaurangen efter vinterkriget.
Idag svajar Pensionsförsäkringsbolaget Veritas flagga på taket till Lantbrukarnas handelshus. År 1993 köpte Verdandi (nuvarande Veritas) fastigheten och i lokalerna har det gjorts många reparations- och ändringsarbeten under årens lopp. Det största ändringsarbetet var när biografens och Roberts Coffees utrymmen totalrenoverades i början av 2000-talet. Idag är Lantbrukarnas handelshus en aktiv, omtyckt handelsplats på en viktig plats i centrala Åbo. Lokalerna på gatunivå används som affärsutrymmen, lägenheterna på de övre våningarna har till största del ändrats om till verksamhetslokaler, och endast ett fåtal lägenheter används fortfarande som bostäder. Öven bastuutrymmena finns fortfarande på samma plats. Fasaden har förblivit nästan oförändrad sedan år 1928 fram till nu.
Vi använder
cookies.